Knappt och expressivt, nästan stiliserat, graverade Hans Wigert i torrnål eller målade människor och naturintryck. Ofta människor med stora huvuden med kantiga linjer, som uttryckte ömhet och tragik. Wigert gjorde sig känd som en av de främsta naturskildrarna i Svensk nutid. Han förknippades framförallt med den norrländska naturen i sina mystiska målningar, trots att han växte upp i Djursholm, Stockholm.
Wigert var den förste mottagaren av Bror Marklunds Grundsundastipendium i början av 1960-talet och erhöll Prins Eugenmedaljen för konstnärlig gärning år 2004.
Hans Wigert spenderade mycket tid i naturen vilket bildade ett underlag för en expressiv bildvärld. I bildvärlden kastas betraktaren in i en värld där gränserna mellan naturen, djuret och människan suddas ut och bildar en ny helhet.
Hans Wigert avled i sitt hem i Stavsnäs. Han blev 83 år gammal.